Så har snart 6 veckor gått sedan jag lämnade Sydney och alla känslor har hunnit förändras under tiden. Tanken av att återvända till Sydney om några månader känns mer och mer avlägsen och längtan till Stockholm och alla nära och kära därhemma har bara vuxit sig starkare. Behovet av att skapa en hållbar och stabil grund känns som det enda rätta att fokusera på det följande året. Inte förens jag har den skapas möjligheterna i att realisera mina andra drömmar. Förhoppningsvis under denna tid kommer också mina viljor och tankar mogna och jag kommer känna mig mer säker på vad jag verkligen vill göra och få ut av livet och kunna fokusera på det, istället för att slängas mellan olika viljor och tankar hela tiden. Så jag återvänder nu hem till Stockholm, ska under sommaren bo hos min kompis ute i Tyresö för att sedan flytta in i mammas lägenhet till i slutet av sommaren. Tanken är att vi ska försöka byta den mot någon lägenhet på söder eller likanden men till dess så kommer jag alltså återvända till mitt Skarpnäck. Mysigt känns tanken av att ha Annika och Antonie med familjer åter som grannar. Sen ska jag försöka hitta ett jobb som både känns utvecklande och som ger en hyfsad lön så jag kan börja spara för framtida projekt. Sen vill jag återigen ta upp dansen och yogan, skapa musik på fritiden samt gå en sykurs. Trevligast av allt kommer dock vara att vara nära alla Ni underbara nära och kära som finns där hemma och som jag saknat oerhört när jag varit borta. Jag ser fram emot att komma hem och jag känner att jag börjar bli vuxen och mogen i mina beslut, i alla fall lite ☺
Så tillbaka till Thailand. De fyra första veckorna har jag tillbringat i Phuket på en av europeiska bartenderskolans kurser och lärt mig allt mellan himmel och jord inom bartending, gud så kul jag haft det. Tanken att gå en av deras kurser har funnits med länge men det var efter att jag provat på barjobbet i Sydney som jag verkligen bestämde mig för att jag ville göra det och denna skola är den mest seriösa och välkända som finns i branschen idag, i alla fall i Skandinavien och en oerhört bra merit vid jobbsökande även i resterande Europa. Kursen pågick i fyra intensiva veckor, med prov varannan dag, ständigt nötande i baren av upp till 100 drinkar och utvecklande av free-pouring och flair. Vi använde hela tiden vatten som vi blandade med karamellfärg för att få fram de rätta nyanserna och hade sedan den tredje fredagen provsmakning där vi använde riktig alkohol och fick smaka hur alla drinkar smakade, väldigt intressant faktiskt när man lärt sig bakgrunden till de olika spritsorterna som finns. Hur som helst så avslutades kursen med olika teoretiska och praktiska prov och roligt att tillägga var att jag blev klassens bästa elev ☺
Så nu när jag kommer hem till Stockholm i nästa vecka så ska jag förbi en god vän till min kursledare som rekommenderat mig och sedan får vi väl se vad de leder. Bartending är självklart inget jag kommer hålla på med hela mitt liv men jag ser stora fördelar med det i det skede i livet som jag befinner mig just nu.; man har hela världen framför sig och kan i stort sett jobba vart man vill, det är ett socialt och roligt jobb och sedan när jag återvänder till mina studier så är det ett perfekt extra arbete med drickspengar som går rakt ner i fickan, värt när man försöker gå runt på ynka CSN pengar. Sen självklart får man ser vad som händer, om jag får ett annat jobb som känns bättre och mer i linje med mina andra viljor här i livet så kommer jag självklart prioritera det, men då har jag i alla fall något att falla tillbaka på.
Så när kursen var avslutad så tog jag första bästa transportmedel och flydde patong (som kursen tyvärr var belägen i) och åkte hem – till mamma på Koh Lanta. Ja, det känns faktiskt mer och mer som mitt hem (i alla fall ett av mina hem) för varje gång jag kommer hit. På Koh lanta var allting tystare, lugnare och fridfullare än någonsin, kanske p.g.a. den väldiga kontrasten från Patong, men mestadels för att det var lågsäsong. Största tjusningen har varit bak på mammas lilla moppe, på vilken vi tagit långa dagsturer, njutit av naturen, alla leenden som möter en på vägen, och då och då har vi stannat till vid någon strand för att sola och bada eller för att bara ta något att dricka. Roligaste minnet var när jag och mamma skulle åka ut till Last beach. Vägarna längst ner på ön liknar mer lerig terräng, och helt plötsligt slirade vi till och fann oss själva badandes i en stor lerpöl, med moppen över oss, skrattandes så att vi nästan kissade på oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar