Jag befinner mig i ett "nödvändigt-stadium", med fixande med CSN, säljande av lägenhet, samtal med Mia, dans, yoga, vänner, musikskrivande och en stor dos av mys med familjen Frank, ja helt enkelt en liten paus från det stressiga liv jag levt sedan länge tillbaka. Jag känner inte någon söndag eller måndagsångest. För inget är just nu prestationskrävande. Jag väljer lite själv vad jag tar mig till även om det självklart finns några måsten här och där.
Måste medge att jag blir lite rastlös mellan varven men det är det värt. Ibland tycker jag tillvaron är tråkig, men kanske lever jag för en gångs skull i verkligheten som har alla nyanser av grått. Livet kanske är lite tråkigt med varven och det kanske till och med kan vara helt okej. Har nog inte känt mig såhär lugn inombords på väldigt länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar